Idag fick jag ett meddelande som värmde mitt hjärta lite extra.
Det var en gammal chef och kollega från USA som kontaktade mig och han önskade mig och min man en God Jul.
Jag besvarade hans meddelande och informerade att vi separerat och att vi inte längre har någon kontakt.
Han beklagade detta djupt och skrev att han inte hade haft en aning... Det han däremot vet med säkerhet är att jag är en stark person och att allt kommer att ordna sig. Vidare skrev han att hans tro lärt honom att allt sker till det bästa för dem som älskar Gud. Han förtydligade att "allt" inte nödvändigtvis är bra eller glada saker, men att livet är en serie av ständiga förändringar som för med sig nya vänner, nya äventyr och nya kunskaper.
Han avslutade sitt meddelande med att han ska ta med mig och min son i sina böner.
Det var ett fint meddelande som jag är tacksam över.
Jag är inte troende. Ibland önskar jag dock att jag var det, för i vissa lägen kan jag känna att det skulle vara skönt att ha en tro att luta sig mot. Ett stöd som finns där oavsett.
Men jag har i alla fall en tro. Och det är tron på mig själv. Under åren jag levt med mitt ex har han sakta brutit ner den tron och raserat min självbild. De senaste månaderna har jag jobbat hårt med att bygga upp det som raserats och försökt hitta tillbaka till mig själv. Den jag en gång var och vad jag i framtiden vill bli.
Jag är stark, precis som min före detta kollega och chef skrev. Och jag är stark nog att erkänna att jag ibland är svag.
Det är livet.
Dagens låt: Saviour av VNV Nation
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar